AUTONOM

(Continued)

Engang hadde jeg noe jeg kalte heim, familiens arnested,

Min morfars hus, et trønderlån, med utsikt mot sjø, en holme, min holme, fjæresteiner, en brygge, en båt som tok meg lengre en jeg noensinne siden har reist, sjø som lot en blikke ned til krabbe, fisk og annet småliv som kravlet, pilte og svømte, et hus med et loft som åpenbarte det gjemte og glemte fra de voksnes verden, ja alle de faktorer som hører til banale nostalgiske barndomsminner fra en svunnet tid for ikke veldig lenge siden, det hele brant ned, det ble borte, minnene finnes, men de er svakere, for plassen er der ennå, men med hus som ikke er min heim, som aldri kan bli det, som mangler det spørsmålene, det som er glemt som bare et barns øyne kan finne i ivrig begjær etter å beherske og konsumere alt hva tilværelsen kan tilby av kunnskap, ville drømmer, historiske lengsler og fantastiske utfordringer. Jeg sørget over det som jeg sørget over en død, det var dødt, det kunne aldri oppleves mer. (Continued)

Kent har nyss släppt Töntarna, en rätt skön synthlåt och ett långt steg bort från den skandinavisktmegalomane U2 dinosaurien de hade utvecklats till. Mobile Homes hann aldrig bli dinosaurier med sin bittersöta synthromantik, men försöker ett comeback producerat av ingen ringare än Kents Sami.

(Continued)

(Continued)

Män som borde kämpa som bröder far runt som herrlösa hundar,

Ja som trolösa hundar,

De vet bättre, men låter sig fånga och manipulera när någon slänger ut ett ruttet köttben,

Låter sig styra av sin egna banala begär, sin ångest för ensamhet, sin saknad av ära, och sin oförmåga att bli den man borde vara, men inte orkar leva upp till,

Goda män står inte tillsammans, de bär sig åt som ungar medan kvinnan utan hjärta för något annat än sista impuls, sina frustrationer, sina känslors ytliga ambitioner, de styr deras huvud, hit och dit och hit igen, runt och runt tills de biter sig själv i svansen,

Den samma gamla dansen, (Continued)